Escape New Zealand

Den sista veckan har passerat, plånboken tömd, väl till pass hittar vi gratis internet (enda gången på 7 veckor) och nu sitter vi här på Christchurch City Libraries.

 

 



Sista veckan har vart reltativt lugn med väldigt skön och vacker.
Efter Dunedin  tog vi oss till Oamaru, en söt pittoresk stad på Östkusten, känd för sina pingviner. De kommer i skymningen. Det kostade fruktansvärt mycket att gå igenom den "vägg" som staden byggt mellan allmänheten och pingvinerna. Inte tänkte vi betala det så vi gick på en egen jakt. Lars & Kalle hade sagt att de bodde under Whiskyfabriken".... erhm.. ja... logiken var slående...om jag var en pingvin hade jag väl också slagit mig till ro under en whiskyfabrik?... Anyhow. Vi gick runt där och letade medan solen gick ned.. inte en endaste pingu. Det blåste och yrade damm och fabriken tornade upp sig som ett stor spökhus...ja..det var faktiskt lite läskigt! Medan vi gick löngst strandkanten såg vi faktiskt en liten filur springa upp..eller..vanka upp? EN BLÅ PINGVIN! =D Söt som socker var den.



På väg därifrån åkte vi via "Maoraki Boulders" (rservation stavning), vilket är ett gäng klot som ligger längst strandkanten. Är man där vi rätt tillfälle kan det bli en rätt tuff syn. Vi var tyvärr inte där precis då. Men stenarna låg där fint..turisterna också...

  

Vägen mot Mt Cook (NZ högsta berg) var fantastisk. Snötäckta bergen tornade upp sig längst horisonten och på vägen möttes vi av den klassiska synen av en flock får. Haha, åh så glada vi blev. Fåren här är fruktansvärt söta, vi önskar vi kunde få ta med oss varsinn hem. Vid Mt Cook gick vi en vandringsled som heter Hooker Track. Det tog oss ca 2.5 timma. Solen sken, fåglarna sjöng & allt såt där. Vi hade det fruktansvärt bra med andra ord.

 

Arthur's pass var inte tänkt som en genväg, heh. Det är ett naturreservat som ligger nästan mitt i landet men mer åt västkusten. Men vi hade inte bråttom. Vid utkiksplatsen hälsade KEA-fåglarna oss välkomna. De rackarna är kända för att attackera bilar. Hihi. De nyfikna filurerna ar överallt, på bilen, under bilen. De ville se allt! JÄTTESÖTA! Vi hade lite problem med att ta oss därifrån... de ville gärna följa med...

Via en hel del andra orter kom vi tillslut till Akaroa (öster om Christchurch). Akaroa är en forn franskockuperad stad och är väldigt charmig. Solen var med oss och vi trivdes sååååå bra när vi gick omrking där, tog en kopp kaffe med fudge, kikade på marknaden, satt på bryggan i  solen och åt glass... att vi snart skulle vara hemma i kalla sverige ar väääääldigt långt borta just då.

Men hem ska vi och sista destinationen är Christchurch, där vi sitter nu. Solen har verkligen följt med oss hela sista veckan och vi hoppas den stannar mdan vi städar ur bilen imorgon också... Vi har verkligen bott i bilen så en e något av ett levande kaos just nu. Innan vi rengör tältet (så de inte beslagtar det i Australien där vi mellanlandar), städar bilen och packar så ska vi ta en obilgatorisk kopp kaffe på Cathedral Square i solen. Christchurch är en underbar stad och ett perfekt avslut på den bästa resa vi någonsin gjort.



Vi kommer sakna den fantastiska naturen och alla otroligt gästvänliga och öppna människor som finns här. Så med en liten sorg i hjärtat åker vi i övermorgon härifrån. För att göra tyngden i hjärtat lättare är frivillig person gärna välkommen att ta bort snön tills vi kommer hem. Snälla?

Tusen tack för alla kommentarer o för att ni följt med oss. Vi har blivit så himla glada!
Tusen tack också till Fredrik på Ticket som hjälpte oss innan avresa. Det var ett sant nöje!

Jo.. vi e lite glada att få komma hem.. få äta kött.. och sova på en kudde.
För trot allt har våra nätter sett ut följande:

Bil: 2 nätter
Hus (Leigh & Phillipa): 6 nätter
Hotell: 1 natt
Tält: 34 nätter




Det slutar väl med att vi hittar varandra tältandes på våra egna gräsmattor..vem behöver en säng egentligen?... bara en kudde...

Vi ses därhemma i kylan. Glöm inte ta bort snön som ni "lovat". Vi har en låååång resa framför oss..

Stora kramar

Kia Ora

Kajsa (och Tina)

   

Queenstown var ju en bevisad succé och det kändes lite synd att åka därifrån, men tro det eller ej: Vi var klara där. För att bara kika lite åkte vi upp till byn Glenorchy, det var en frukstansvärt vacker väg coh i frågade oss själva hur vi någonsin kommer njuta av at köra i sverige igen...
Men vi vände snart om mot Te Anau & Milford Sound. I Te Anau (I Fiordland) bokade vi en "kryssning" i Milford och passade på att käka egg&Bacon-paj.

   


Det tog ca 2 timmar till Milford. Den vägen tar "Vacker-pris" 100000 gånger om! Fy Bubblan vad vackert! Det var som att köra bil i ett vykort! (Förutom att i vykort kör det inte sölkorvar i 30 på en 100-väg).
De berömda Milford Sound var precis lika vackert som man sett framför sig. Det är lite läbbigt för Milford lovar oftast regn och inte i millimeter utan i METER! Men vi klarade oss fint och fick en fin kryssning i soluppgång och en helt okej bild av ett a de mest fotograferade topparna på Nya Zeeland; Mitre Peak.
Till sällskap hade vi sälar & delfiner.

 


Väl i hamn körde vi tillbaka till Te Anau. Planen var at vi skulle tanka där och sedan åka vidare. Det kom varken Tina eller jag ihåg så vi handlade och drog.. När bensinmätaren började tycka "E" var närmast och envist drog åt det hållet insåg vi vårt misstag. "Aj då"... När kommer nästa "Petrol" tro? Vägarna kändes längre o längre... inte hade de vart såhär långa på vägen hit? Jag sär att den stod på noll när vi kom till nästa by. Den bensinstationen kändes som om den vore i guld. *peeew*



En lång bilfärd rakt över landet till östkusten & Dunedin. En mellanstor europeiskinspererad stad. Här har vi bott nu i två nätter och trivs.

 

När vi vaknade efter vår första natt fick vi höra om de hemska vulkanutbrottet i Chile. Inte nog med det fick vi också höra att vi hade fått en tsunamivarning slängd i ansiktet. Hålla sig borta från kusten ar ju svårt..vi är ju längst ut? Så..va gör man?
Vi besämde oss för att föra oss till en säker plats. Alltså, ta tillfället i akt att bestiga världens brantaste gata: Baldwin Street! :D Vi gjorde minsann inte som de andra latmaskarna och gasade upp, åh nej, vi gick! Och där satt vi i väntan på att tsunamin skulle dra förbi. Och nog gjorde den de alltid! Enligt nyheter mättes de till hela 0.6 meter! TÄNK vad förödande ifall vi hade stött på den..
 Skämt sido.




   

Vi åt en fantastisk middag; Fiskpinnar och majskolv. Det kändes som jag hade kunnat äta tusen potioner till...
Nu är vi i alla fall på väg härifrån. Vi ska leta Pingviner norrut.




Kia Ora

Kajsa (och Tina)

Nu har vi precis lämnat Vårat underbara Queenstown!

Vägen från Wanaka till Queenstown var väldigt vacker! längs med sjöar och berg!

 

vi anlände till Queenstown Onsdag tidigt, Det märktes direkt att denna lilla stad var mysig och hade shopping ;)
efter att ha parkerade bilen tog vi oss en promenad bland affrerna!
Vi gick in på I-site där vi bokade The Nevis BUNGY JUMP 134 m! wiiii till dagen efter!

Efter en shoppingrunda inne stan gick vi förbi white tiger tatoo ;) och gissa ..... Yes vi blev märkta för livet båda två! Gjorde ja väl er nyfikna va *blink blink*
Med Ett stort leende på våra läppar letade vi upp våran camping!

Vi båda var väldigt uppspelta över Bungyn! jag kan erkänna att ja va nog nervösast! kajsa va super glad och taggad! liten men tuff ;)



när vi kom till the nevis träffade vi på Linus en trevlig kille från Göteborg som vi hade sällsap med! 
Själva hoppet går inte att beskriva mer än att de va de bästa vi båda har gjort någonsin sån himla skön och härlig känsla när man står där och tittar ner 134 meter  och vet att snart ska ja hoppa ut här! mottot I belive I can fly ... ja jag kan lova er att de funkar inte ! Sm sagt vi  har försökt! 
Ni som nte hoppas Bungy jump alltså ni MÅSTE ! 

 

Vi sa det innan vi hoppade till varandra nu lämnar vi alla beskymmer på toppen och hoppar ifrån dom :)

De filmade hela hoppet och vi köpte såklart filmen ! så ni som är nyfikna är välkommna på en bio visning när vi är komna hem!  

 

Vi var jätte glada LÅNG tid efter ! detta kommer man minnas för livet! efter bungyn rekomenderade Linus ett ställe som gjorde goda hamburgare ! men alltså jag som inte äter hamburgare för ja inte är så förtjust i det kan ju säga att denna hamburgare var nog det godase Vi ätit på länge ! kanske kan bero på att vi lever på ris, gröt och frukt men GOD var den!

Vi somnade denna natt med kramp i kinderna och med ett leende på läppparna!

Kia ora !

KRAMAR Tina ( och Kajsa )

Medan ni soer sött i eran små sängar sitter vi här I Wanaka. Tina hänger tvätt och njuter av blåsten från Sjön med tillhörande berg. Träningsvärken är ett faktum. Så. Vad ha hänt.

Vi lämnade den norra delen av ön och begav oss mot "West Coast". Det var en enormt vacker kustväg och vi stannade hela tiden och fotograferade. Se den vackra stranden!
Vi stannade vid de berömda "Pancake Rocks", klippor som såg ut som en hög med pannkakor..erkänner att det kurrade lite i magen.

 

Men de vi åkte emot var Franz Josef: Gaciärbyn. Där mötte vi upp våra svenska vänner Lars & Kalle, och vi umgicks över lite kortspel (jag och Tina vann överlägset förstås).
I Franz Josef finns som namnet säger Glaciären Franz Josef. De arrangerar heldagsvandringar upp på Glaciären. Vi gav oss iväg på en guidad tur på 8 timmar! Vi blev indelade i 6 olika grupper efter någon slags nivå. Vi tog den första med hopp om att vi skulle slippa ha resten av grupperna i bakrunden på våra foton ;) Guiden hette Rob och gav oss utrustning. Regnkläder,mössa,vantar,kängor med spikdubbar till. Vi trampade oss upp på ett rätt tufft stenparti (Lite tongariro crossing varning på den) innan vi kom upp på en gigantisk ISBIT!

   

Med vår fina grupp av människor (11 stycken) klättrande vi runt på/mellan/under/över isen. Det var riktigt tufft! Solen strålade fantastiskt skönt! Vår grupp var ett gäng änglar! SÅÅÅÅÅ Trevliga! Man blev väldigt glatt överraskad!


   

Miljön var underbart vacker och isen var sådär underbart blå på vissa ställen.
Vi fick smaka på Glaciren också! Det rann små bäckar lite här och där och det smakade fantastiskt gott!
På vägen ned verkade Rob inte riktigt hitta någon smart väg att gå ned så han hackade en egen :P Eftersom vi var den första gruppen så behövde Rob ständigt hacka oss små små trappsteg att gå på. Vi avundas hans jobb lite ;)
Med et gäng, återigen, nyfunna vänner så kom vi ned på..varm mark(?) igen..när man tog av sig isskorna kände man sig 10 kilo lättare..vi flög fram :D

     

Nu har vi tagit oss ned till Wanaka vid en underbar tältplats precis vid Lake Wanaka. Det är även det billigaste hittils :D VI är nöjda helt enkelt. Dags för kvällens middag: Risnudlar med utsökt tonfisk i tomatsås.

Kia Ora

Kajsa (Och Tina)



Till er:

Gustav: Delfinerna heter "Dusky Dolphins"
Sara: Kan jag få pannkakor när jag kommer hem? *änglaögon*
Hugo: Det skiftar väldigt mycket. På dagarna är det mellan 17-25 Grader, på naten vågar jag inte gissa men det är frukstasvärt kallt. Vi ska köpa filt! Saknar dig med!
Mamma: Grattis till förlovningen. Ni är sötast!
Kim: Jag tänker ringa och väcka dig strax... måste ju önska dig lycka till.

//Kajsa

Till er:

Familjen dahlen: saknar dig Melvin! lovar att leka i ditt rum sen! hade gärna pussat sälen men han blev lite arg när ja kom för nära! GE matilda en stor kram!
Pappa: du hade älskat glaciär vandringen!
niki och sandra : saknar er !
sandra: ja bungy ska bi jätte kul :D
Helena: saknar dig me ! ser fram emot bungyn ;) guiden såg ut som håkan ;)

kram från Tina

Nu är vi på sydön!
färgan över till picton gick jätte bra!allt fungerar så lätt här, väl i picton hämtade vi våran nya bil som visade sig vara en likadan fast silver. Vi begav oss mot kaikoura på öst sidan.


(Tiki)

Vi stannade längs med kusten vid ett vattenfall och sälkolonier! låg ca 20 sälar i stora klungor och sov på stenarna. man kom 1 meter nära dem! inte rädda alls! var en cool upplevelse.
man märker stor skillnad på denna kust mot från nordön! dessa stränder har blå, svarta runda stenar som strand.
Väl i kaikoura stannade vi vid i-site och bokade valsafari. Vi hittade oss en trevlig camping där vi sov 2 nätter. denna lilla stad var mysig!

  

Valsafarin i Onsdags var en tidig tur 6 på morgonen ! vi begav oss ut på havet och lyckades se 1 val, sperm whale, väldigt stor! efter fick vi se stora flockar med lekfulla delfiner som hoppade och plaskade runt båten. blev en lyckad tur!

 
samma dag åkte vi norr mot nelson och vidare upp till cape farewell! så långt norr man kan komma på nordön! vi hade väldigt otur med värdet regn hela vägen ! vägarna här e ju som sagt väldigt upp och ner och man måste sakta ner till 15 km/h i vissa kurvor från 100 km/h. vi kör slalom! :)



vi sov här i natt eftersom vädret inte va så kul! på morgnen åkte vi upp till en strand som låg avskilt! vackert men påminner lite om thailand.

  

 

Nu är vi i westport på västkusten! vägen hit var otroligt vacker! vi får se va vi hittar på härnäst men det blir nog pancake rocks och ner mot franz josef. 

vi mår bra och fortsätter våra äventyr ;)   

Kia ora



Tina och ( Kajsa )

Vi sitter på Parnells Café i Wanganui med en kopp uuuutsökt kaffe och morotskaka. Vi har hittat en mysig campingplats för $11/pers/natt precis vid havet (västsidan). Vi trivs och kommer nog stanna här ett tag och hämta krafter.
Vi anlände igår helt slut i hela kroppen. Varför då tro?

  

I föggår gjorde vi en heldagsvandring över Tongariro crossing. Den är 18.5km med en grad på "Challenging" Ett flertal gånger kom frågan "Are you fit enough?"... eeeeh...well... hope so? Hur som helst fortsatte vi vår vandring med tron om ett närmande skyfallKlockan var 07:00.
18.5km är sträckan UTAN avstickare. Men på vägen låg vulkanen Mt Ngauruhoe på 2287m (Kebnekaise är enligt wiki 2104m). Mt Ngauruhoe är även känd som Mt DOOM från Sagan om ringen. "Hur svårt kan det va?" tänker vi och tittar upp mot toppen. Det fanns ingen ledad väg upp, det var bara att ge sig iväg där man tyckte det var lämpligast.
Så. Vi besteg vår första vulkan. De skulle ta 3 timmar, vilket det också gjorde. Två timmar upp, en timma ned. Det var extremt påfrestande både fysiskt och psykiskt. Många gånger trampade man runt i lavaspåren där det i princip var lösgrus, så man gleeeeeed och det kändes som man inte kom någonstans alls. Fotfäste var inget att tala om, det var bara att snabba på helt enkelt. I mitten fanns ett klipparti, där gick det lättare att få fäste. Tittade man ned såg man små molntussar (vi var ju lovade regn, men de kom aldrig en droppe. Stråååålande sol).

 

 

Väl upp på toppen var allt kämpande värt besväret. det var otrooooligt vackert. Färger i rött, orange,svart,gult,brunt,grönt och turkost.
På vägen ned fick vi sällskap av svenskarna Kalle & Lars. Hur tar man sig ned, tänker vi. Det var vikten på hälarna som gällde och sen helt enkelt glida ned på lösgrus (och hoppas på det bästa). Det var sjukt kul, haha! Snabbt gick det (trodde vi i alla fall, det tog ändå en timma). Väl nere var man helt slut. Man kände extra vikt av miljontals sandkorn i skorna. Hur fötterna fick plats är ett mysterium än. Att då titta upp mot vulkanen kunde man ine tro att vi faktiskt bestigit den. SCORE!
Jaha, nu var det bara 4.5 timmar kvar. Med vilken energi då? xD hela kroppen skrek "NEJ, IDIOT,VILA". Men vad hade vi för val? Bussen hem gick ju från andra sidan, senast halv fem. Det var bara att traska på med våra nyfunna vänner.

 

 

Vi passerade fyra otroligt vackra turkosa svavelsjöar. När vi inte trodde det kunde gå mer uppför kom det minsann mer och mer... men utsikten var vansinnig. Aldrig sett något likanande. När vi kom fram till vår slutstation var klockan kvart i fyra. Vi hade alltså vandrat i ca 9 timmar. Kroppen skrek, haha. Med blåsor under fötterna, krampande höfter, stel ben och armar samt skor som inte längre räknas som skor... men det var det värt! Tusen gånger om! Inte för att vi tänker bestiga fler berg... Men det var en upplevelse vi aldrig kommer glömma.

Så..förutom vår vulkanbestigning har kikat på de vackra "Huka Falls" utanför Taupo. Förstår inte hur vatten kan vara så turkost! Tina var nära att hoppa i. Dumstrut.



Så nu tänkte vi vila upp oss på stranden tills det är dags att åka till Wellington och ta färgan över på måndag (15/2). Vi lever som drottningar i vårt slott (tält), tänk inte på oss...eller..gö det..och avundas! :D

Ta hand om er.

Kia ora

Nu äntligen får ni en liten uppdatering :)

Vi var uppe i coromandel över en dag, först åkte vi upp till coromandel town och åkte ett såkallat "tåg" kan säga att jag och kajsa satt och gäspade hela turen väldigt komiskt! hehe men men utsikten var illafall bra!

vi körde vidare upp, ner, gasa, bromsa ( vägarna e helt sjuka) till Hot water beach! så himla vacker strand! vi var nästen helt själva, solen sken ! en bit bort på stranden var folk som galna, eftersom om man gräver ett hål i sanden får man en hot pool , ja och kajsa gick dit och doppade tån!


Dagen efter åkte vi till Waitomo! grottstaden! vi åkte dit och bokade black water rafting till dagen därpå ! vi hittade ett jätte mysigt backpackers ställe att övernatta på med vårat tält! ( tack igen kim, tältet e perfect ;) ) där hade de även två hängmattor som jag och kajsa sprang till så fort vi såg dom, vi somnade nästen, livet e härligt när man ligger i en hänmatta i solen på New Zealand ;) 
vi sov väldigt bra den natten förutom att de kändes som vi som i en rondell ( vägen låg vid sidan om eller ja ingen motorväg)



dagen därpå at vi och väntade på att våran guide skulle komma, vi märkte ganska snart "vart e alla människor" de visade sig att de va bara jag och kajsa på denna tur hehe... guiden var en rolig prick Dion. vi fick på oss arsin våtdräckt och begav oss till tumutumu toObing grottan! så coolt! vi såg massa glowworms och hade en mycket lyckad dag! vissa utrymen i grottan var så små att man nstan inte fick plats! vissa fick man åla sig igenom ca 10 meter! man var tvungen att sätta lera i ansiktet för att bli ett med grottan! Blev man barn igen och fic leka i leran ! 

     
 
efter denna tur åkte jg och kajsa till ännu ett vattenfall, 40 meter högt! sen begav vi oss till Rotoroa! 
När vi väl kom dit åkte vi till I centret och bokade maorie onsert ch hangi till dagen efter ! vi var i Rotoroa ganska sent så vi hittade en camping och slog upp vårat tält! middagen blev majskolv och soppa! 

Innan våran maorie kväll tog vi en biltur runt omkring till gejsrar (stavning bra där) men ni vet va ja menar ! som luktade apa, fick kvllningar! mencoolt att ha sett!  vi åkte även till den gröna och blåa sjön en bit bort och gick en promenad! så himla vacker natur här! 

 


Nu väl på kvällen blev vi hämtade halv 6, vi fick en mycket rolig maorie guide, som hette Kahu! älskade hans skratt ! 
när vi kom till byn var det dags för utmaningen, maorierna utförde en slags dans för tt välkommna oss och acceptera oss, Man fick inte skratta eller le under denna cermoni! (inte det lättaste kan man säga med de där minerna dansstegen och hoppen ) men de va roligt! 
vi fick ss en konsert uppvisning med deras olika danskulturer haka! mycket collt at ha sett! 

 

Middagen som de lagat på hete stenar på marken, en sådan middag tar ca 3 timmar att tilllaga! kallas Hangi! 
matten var så jimla god jag och kaja fick äntligen äta haha!! vi provade musslor men icke sa nicke va inget för oss blää. men vi provade. Efterrätten var desas nationalrätt som var maräng, grädde, vaniljsås och massvis med frukt! MMM... ;)

Nu far vi vidare till Taupo!
Hoppas allt e bra med er alla där hemma !
Kramar Från Tina och Kajsa

Bay of Islands, vilket paradis! I söndags brummade vi den långa, slingriga vägen till Paihia, Bay of islands. Paihia är en liten söt by vid havet. Det första vi gjorde var att stampa in på ett i-center och boka en busstur till dagen därpå och en delfintur till dagen efter det.




Philippa hade tipsat oss om en söt liten camping vid ett "vattenfall". Hururu falls Camping. Så vi letade upp den största annanasen vi kunde hitta och slog oss till ro under det. En, till och med flera, vänliga själar kom och varna oss för tidvattnet (som vi riskerade att vakna simmandes i). Under natten trodde i att vinden skulle blåsa oss tillbaka till Sverige igen Tac och lov vaknade vi under annanasen trot allt (hade vart så kallt annars).

Morgonen grydde och vi satte oss på bussen till Cape Reinga. Chauffören Spike visade oss vägen. På vägen till Cape Reinga passerade vi en regnskog med Kauri-träd. Det är GIGANTISKA träd! Det regnade (obviously, det var en regnskog) Men som de säger här "Raining by seen, fine by eleven".
Cape Reinga är alltså allra nordligast på Nya Zeeland och är väääldigt vackert, och blåsigt.

Spike, som för övrigt är den absolut bästa guiden vi någonsin mött (bättre humor får man leta efter), brummade oss vidre till sanddynorna. SANDBOARDING! WIIIIIIIIIIH! Berg av sand - En bräda - På mage ned - Vansinnigt SKOJ!
Bussen körde vidare längst Nighty Mile Beach (bokstavligt PÅ stranden) tills vi tillslut inte orkade mer och stupa till sängs i tältet igen.


      



En stor gul båt tog oss ut på havet morgonen efter, sökandes efter delfiner. Innan båten ens startat hoppade hälften av passagerarna pga sjösjuka. Men delfiner såg vi. Otroligt vackra.
På vägen tillbaka till Paeroa tittade vi förbi en grotta med tusentals av Glow worms! Vi fick inte fota dem..inte så konstigt egentligen..vem blir inte snurrig av en ständig blixt?
Idag (Onsdag) har vi varit på picnic på en gigantisk farm, Chris & Davids farm. Vi fick se när de mjölkade alla 160 kor. Övrigt hade de massor av Bambis och lamm.
Imorgon åker vi till Coromandel Peninsula.

 



Till er:
Simon: Jag har gått ned från berget nu äntligen! Det blev lite kallt på kvällen. Nu bor vi under en annanas istället.
Maja: Jag saknar dig och dina syskon heeeeeemskt mycket. Önskar ni kunde vara här och se delfiner med mig! Vi har inte sett något isberg..men vi har ätit glass!
Kim: Vi signerar från och med nu..gnällspik. Saknar dig meeeee....! Vem är Boi?
Familjen: Saknar er massvis, tänker på er och har kramat Leigh & Philippa från er tusentals gånger. De hälsar och välkomnar er hit.

Kram Kajsa

Till er:
Mamma: du skulle älskat delfinerna :) frön kan du glömma :P
syster sandra : bra att du meddelar ! tummen upp! föstår att du saknar detta land!
Henrik: Volvo volvo volvo täker du på ngot annat :P
Björn : jätte kul att du läser och skriver! följer våran resa gör mig glad! :)
Niki och sandra: SAKNAR ER ME!!!!
Håkan: Vi får se va vi gör men vi ska nog vandra i mordor!! hehe... 
SAKNAR ER ALLA <3

Kram från Er Tina

 

Så. En lång dag i dag. En lång dag imorgon. Ni borde väl vakna vid denna tid..så det bör betyda att vi ska krypa till kojs.

Stora kramar


Kajsa och Tina

Heje!

Nu är både Kajsa och Tina på benen (med reservation för ändringar) :P Idag har vi vart på utflykt! Tina börjar prata svengelska med mig, saker som "Of course inte" och hon har också upptäckt att vi inte kör en toyota utan en hondai Tänka sig, så mycket man kan lära! Men babyBLÅ är den i alla fall. HÄR KOMMER ÄNTLIGEN LITE BILDER :D:D På lite bil och lite hus och lite äpple.
För att se bilden större. TRYCK PÅ BILDEN!




 

NIKI: Vet vad du tänker ;)

Vi har besökt vår första strand, gigantisk! Otroligt vacker! Vi har sett världens näst största hål, hahaha :D (guldgruva). På vägen hem kikade vi på ett "litet" vattenfall.





(Ledsen Lena & Maine, det finns inte en chans i världen att vi tar med oss frön hem. Det kommer ändå inte igenom tullen i australien. Ni får helt enkelt välja: Döttrar eller frön)

Tuppen gal och det var "Gå-en-promenad-mellan-höga-berg-dalar-gruvtunnlar-med-räls-och-floder" - TIME!



Imorgon åker vi till Bay of island.
Äntligen kan vi skriva åäö! Tusen tack fina Kim för att vi får låna denna söta dator. Vi upptäckte ganska snart att vi inte kunde göra bank-ärenden med leigh och philippas dator :P Paniiiiiiik. Detta blir superbra!

Ta hand om er.


(Melbourne)

Följ vår blogg med bloglovin

Lee, du får lägga oss som startsida istället..

Vi var lite lessa på tillvaron här hemma. "Lite" är nog en underdrift. Innan vi visste ordet av så satt vi på ticket och hade betalat en tur&returbiljett. Planeringen hade vart att åka iväg 4-5 veckor, istället blev det 7!
Sju veckor på Nya Zeeland. Andra sidan jordklotet, en roadtrip från norr till söder. 
Hyrbilen är bokad och efter våran 40 timmars flygresa har vi faktiskt ett hotellrum bokat i Aukland. Annars är det fritt fram för nya planer under resans gång.
CD-skivorna är på tillverkningsstadiet, tältet ska regöras, en packlista ska skrivas, några checkpoints ska målas till på kartan, annars räknar vi ned till den 25 januari 2010. Dagen vi flyr Sverige för något mycket mycket bättre. Detta var precis i rättan tid. Om det är så att ett gott skratt förlänger livet så kommer denna resa göra oss odödliga.

30 days.



Tina och Kajsa